Du och jag, bloggen....
Exakt ett år sedan som jag återupptog dig och vi blev tillsammans igen.
Vi har delat mycket tillsammans, både glädje och sorg.
Tillsammans och med andra.
Det är med glädje jag nu ser fram emot ett år till.
Du och jag tillsammans bloggen.
Och med andra.
Vi har delat mycket tillsammans, både glädje och sorg.
Tillsammans och med andra.
Det är med glädje jag nu ser fram emot ett år till.
Du och jag tillsammans bloggen.
Och med andra.
Kommentarer
Postat av: vee
Ja, det är ju så. Att blogga känns bra. Jag har min anonym. Ingen av mina nära vet att jag har den och därför blir den en soptunna, kanal, samtalspartner. Ingen som kan fråga vad jag menar. Jag behöver inte försvara mig. Tanken från början var att ha den som ett arkiv till de texter jag skrev till skrivkursen. Hade först en blogspot till engelskakursen och sen min blog till svenskakursen. Sen gick jag ganska regelbundet in på en stor blogg och började kommentera och fick några egna läsare på köpet. Då blev jag mer aktiv med min egen och på den vägen är det.
Vad blev det för hämtmat?
Postat av: Stina
Bloggeli bloggela... sjunger
Trackback
